Blä

Just nu har jag ingen ork. Jag är trött på att bråka med läkare som inte tar mig på allvar. Jag är trött på att ha ont. Jag är trött på att inte kunna göra det jag vill. Efter att ha tröttnat på att vänta på svaret från magnetröntgen ringde jag och bokade en telefontid med läkaren för att få svaret. Han ringer upp och ställer frågan "Hur mår du?". Vilken dum jävla fråga. Hoppades han på att jag skulle säga att jag mår kanon eller? Efter lite om och men kommer han iaf till det jag vill veta.

Diskbråck har jag tydligen. Och det hade dom nog aldrig kommit fram till om jag inte hade tjatat och brutit ihop hos läkaren för trots att jag väntade på tid för röntgen (efter mycket om och men) säger läkaren att det bara är muskulärt och inget som kan förvärras. Vilken tur att jag då har varit försiktig och inte "bitit ihop och uthärdat" smärtan för då hade det kunnat bli värre med facit i hand. Jaja, nu vet jag iaf och kan börja göra upp en plan på hur det ska åtgärdas. Ska bara samla ork i nån eller några dar.

Lååång

Bara för att visa att det går att lyfta en hel Salle i kamplek;)

För att lyfta Salle i kamplekar krävs två personer och helst ska man vara riktigt långa oxå. Men det gick! Se så lång han är =)





Bjuder dessutom på en flygande hoffe som försöker tackla mig på väg mot målet.

Födelsedag

Idag fyller jag 28 år och släkten har hälsat på. Förra året bestod presenterna främst av saker till Saulos, i år bestod dom främst av tavlor med honom på. Ska försöka fota av dom och visa här. Nöjd med dagen är jag och jag tror Salle är ganska nöjd han med. Han fick ju en hel del uppmärksamhet. Bland annat va jag och pappa ute och lekte med honom en vända.

Jag trotsar ryggen och kampar lite

Kan man lyfta hoffen i kamptrasan?

Synden straffar sig själv

Jag och Saulos tog en promenad i eftermiddags. Nu låter det ju som om det är ovanligt men det är det inte. Det som däremot är ovanligt med just den här promenaden är att vi gick en runda som vi aldrig gått tidigare men kommer gå fler gånger. På sista sträckan hittar Saulos något äckligt att rulla sig i men det klanten missar är att precis jämte går ett dike. Självklart lyckas skrället rulla ner sig i diket med huvudet före och som jag skrattar. Redan när han viker ner frambenen och försöker vrida huvudet 180 grader ner i äcklet ser jag att han kommer hamna i diket så jag låter honom hållas. Ni skulle sett vilken härlig syn det va när hans huvud försvinner ner i diket och hur sakta resten av kroppen är på väg ner. På nått sätt lyckas han dock hålla hålla bakbenen och rumpan kvar på land. Han såg rätt snopen ut när han kom upp igen, blöt om benen och huvudet och det bästa av allt är att han missade äcklet han skulle rulla sig i.

Blogger Award

Jag har fått en blogger award och då ska man tydligen skriva sju sanningar om sig själv så här kommer dom...

1. Jag är en bokmal som läser det mesta och när jag kommit in i en riktigt bra bok kan en jordbävning inte få mig att reagera.
2. Jag har jägarexamen och sköt min första och hittills enda rådjursbock vid 15års ålder.
3. Jag har väldigt bestämda åsikter och har svårt att ge mig i en diskussion där jag anser mig ha rätt/svaret.
4. Jag bor på landet och älskar det men hatar trädgårdsarbete och gillar inte kor. (Bra kombination när jag har kor sommartid utanför trädgården som behöver skötas)
5. Jag skjuter gärna upp saker och tar sen inte tag i dom fören i sista sekunden.
6. Jag tycker fruktansvärd illa om spindlar. Dyker dom upp hastigt framför mig skriker jag rätt ut.
7. Jag är oerhört slarvig i hemmet och sprider saker omkring mig men samtidigt har jag (oftast) koll på var sakerna är.


Sofie bjöd in mig men jag skickar tillbaka ändå. Hon kommer kanske på nån mer sanning att bjuda på ;)

Nästa som jag bjuder in är Erika som mest lägger upp bilder på sin blogg.

Gulligt

Igår kväll/natt fick jag se en härlig syn i sängen och en bild säger ju mer än tusen ord så varsågoda!

Kisse kröp ihop jämte Salle som då lägger tassen runt honom.

Sofiero och hundar i mängder

Idag styrde jag bilen mot Helsingborg och Sofiero redan innan sju på morgonen för att möta upp S och P och titta på hundutställningen där. Från början va det tänkt att vi skulle bli ett gäng men en efter en hopade dom av så tillslut blev det bara vi men vi hade nog lika kul ändå. Jag hamnade ju direkt vid hoffe ringen och fick se den ena efter den andra släktingen till Salle slå till. Kullbrodern Corallrevets Jack Dempsey blev BIM, halvsystern KORAD Corallrevets Narya plockade certet och kan nu titulera sig SEUCH och BIR:er gick till Gräfin von der Rammelburg. Ingen släkting till Salle men ägare är Saulos uppfödare. GRATTIS till dom fina resultaten! Har jag missat att nämna nån så ber jag om ursäkt.

Dagen va härlig och Saulos uppförde sig toppen trots Levis. Hon brukar ju få honom till att glömma vad sitt betyder så jag är mer än nöjd med dagens uppförande. Kanske att han börjar bli vuxen... Trots att jag hade kameran med mig glömde jag ju fotografera.

Förutom hoffarna kikade vi även på schnauzer, rottweiler och en hel drös andra. Små, stora, korthåriga och långhåriga. Jag kan bara konstatera att även om det finns hundratals andra raser har jag verkligen hittat rätt =) En snygg, lagom långhårig och stor, arbetsvillig och med ett härligt temperament. Hovawart såklart ;)

Jag bestämde mig i torsdags för att se hur ryggen reagerar på en ridtur (det är snart 4månader sen jag red sist) och det va ingen bra ide. Nu har jag mer ont än för tre dar sen men jag är inte liggande iaf. På onsdag ska jag magnetröntgas så snart får jag förhoppningsvis reda på vad som är fel. Nu tänker jag göra Salle sällskap i soffan och vila min rygg en stund.

Tequila

Älskade Tequila

Min lilla älskade gumma har varit på rymmen i ELVA dagar men så i dag kom hon äntligen hem igen. Hon har ju inte varit överdrivet förtjust i att Brynolf flyttat hit så förra helgen när jag passade Bach blev väl lite för mycket för henne. På lördags kvällen gick hon ut en runda som vanligt och när hon inte kommit hem under söndagen misstänkte jag att hon bestämt sig för att hålla sig undan några dagar för att vissa sitt missnöje. Det är nämligen inte första gången hon håller sig undan när saker och ting störs för mycket för henne. Men inte trodde jag att hon skulle hålla sig borta så här länge. Åtta dagar är hennes tidigare rekord.

Tequila är en väldigt speciell kisse. Hon är väldigt skygg och blir väldigt lätt skrämd. Det är inte många som hon väljer att visa sig för och ännu färre som får klappa henne. På hundspråk skulle man nog kalla henne för mentalt skräp men jag älskar henne i alla fall, kanske just pga av alla hennes egenheter ;)

Nu blir det utegångsförbud några dagar så hon kan äta upp sig lite och jag reda ut hennes tovor.